söndag 27 december 2015

Som tonåringar

Ja vi lever som tonåringar och har svängt på dygnet. Äter godis i sängen. Sover till långt in på dagen. Åh gud så skönt. Man behöver inte vara rädd att någon rycker i dörren och kommer på en då vi e här ute. 

Igår var vi på en promenad här på ön. Jag hittade några fina kvistar som misst barken och famnen var överfull av fynd då vi närmade oss vår strand. Ibland måste jag lägga ifrån mej allt och plocka upp telefonen och fotografera vackra istappar och brusigt hav. 

Nu ska vi basta så här mitt på dagen och sedan blir det väl att diska och packa ihop allt för denna gång. 


fredag 25 december 2015

Low and high

Underliga känslor bubblar under ytan då det är helger som denna. Igår kände jag mej både ledsen, misslyckad och förväntansfull och ändå konstigt lycklig. De att vi inom när familjen är två mindre och en mera var ju nytt för i år. Samtidigt som jag ville att allt skulle vara perfekt ville jag inte alls fira jul. Och ändå ville jag nog ha alla nära. Men vi sov länge och jag trodde inte jag skulle hinna med allt. Blev fasligt hysterisk, grät lite. Tills J skicka mej i bastun och allt fixade sej till det bästa. 

Det bästa var nog då Emily 9 mån fick en gå kärra och gick runt och var så lycklig. Och då Eminella frånade av Johnny:- Saanko tulla sun syliin? Hon krama och gullade med honom och sa minä tykään sinusta. Sedan frågade hon om hon kan få en godis från bordet. Jo visst får hon det. Då smyger hon bakom soffa så föräldrarna inte ska se. Små glädje glimtar i tillvaron.

onsdag 16 december 2015

Nå så klart, förkylning

Hur dum kan man vara? Hur kunder jag tro att jag skulle slippa förkylningen då alla andra drabbas. Nu har jag inte haft flunssa på två år och det är första gången som jag inte tagit c vitamin i poretablett form genast jag kände av att jag skulle bli förkyld. Lyckligtvis var jag ledig igår och fick vila. Men idag kallar plikten som vanligt och jag vet ej hur jag ska orka. 

Det är ju en stor och väldigt negativ del av att vara egen företagare. Kunderna har väntat att få håret lagat och jag vet ej till vilken dag jag skall flytta dem om jag måste vara hemma. Huset är inte städat. Nästan inget inhandlat. Och alla ska fira jul hos oss. Men jag har ju märkt det senaste året att lite skit i hörnen får väl kvitta. Dessutom tror jag att jag ska jobba bara måndagen och sedan ta jul ledigt. Eftersom det inte var inbokat några stammisar åt mej på tisdag. Eller jo en, men lyckligtvis flyttade hon sin färgtid efter jul så det gav mej en extra dag.

Var till lokala matbutiken och frågade om man får köpa en halv kalkon då vi måste överväga om vi också ska köpa skinka i år då sälkten tydligt och fint, kräver skinka.

fredag 11 december 2015

Welcom to my house

Trallar på låten medans jag fixar och trixar med maten jag ska bjuda på imorgon. Äntligen har jag fått fixat så att ett glatt gäng kompisar, mina kompisar kommer till villan. Skaffade lite inspiration i jeppis så imorgon ska det plockas grön och vit mossa. Dekoreras i ljuslyktorna och krukorna. Tända mera ljus än stjärnorna på natt himlen. Welcom to my house, we dont even need to go outside......

torsdag 10 december 2015

Herr kanin e så fin

Igår blev det att styra kosan norrut igen. Denna gång för att hämta hem herr kanin. Det blev kärlek vid första ögon kastet. Med mjuk och kritvit fin päls stod han och väntade på mej. Lycklig att han e min. Idag åkte vi från jobbet till strampen för att riktigt spränga ut våra magar. Och ja må säja att jag är så stinn så det är svårt att lägga se ner och sova. 

Jag ser fram emot helgen då jag ska ha mina vänner och deras män till villan och vi är sååå tajta. God mat och många glada skratt hoppas vi på.

 Gonatt min skatt säjer jag till sonen som åkt på en dunder förkylning och väckte mej här om natten då han spytt i sängen. Men de var ändå bättre att vakna av det än så mycket annat man vaknat av detta år. Det pickar lite i halsen för mej också men jag har ju min starka tro på mina knep för att inte bli drabbad och det har jag inte blivit på de två senaste åren.

lördag 5 december 2015

Webb shop

I mörker och rusk, jobbar vi sida vid sida inne i värmen. Kaminen sprakar och massor av värmeljus har lyst upp stugan sedan morgonen. Tidig morgon kan jag ju inte skriva då vi sovit till 12. Gårdagens gryta pyttrar i ugnen och sprider en underbar doft mitt i allt jobbas. 

Vatten ståndet ska öka till + 120 så det blir väl att ta på sej hunter stövlarna och den fladdrande regn kappan och gå ut och plocka mina snäckor som ligger ut strödda runt strandkanten. 

Vi skulle också idag plocka tallkvistar till våra hemma fixade lampor. Men de blev ju inte av. Imorgon blir det kalas för yngsta sonen som fyller 16 år. Han längat alltid efter helgen och frågar: -visst far ni till villan. Han är så skötsam och ordentlig och längtar att vara själv. Eller med storebror. Så imorgon blir det bråttom hem. 




torsdag 3 december 2015

Ibland döljer jag saker för min man

Som idag, jag kom hem körandes från jobbet. Kollar på gården och där står en bil. Pappas bil. En liten, liten sekund blir jag glad för att i nästa sekund då sanningen rusar upp i mitt förstånd blir riktigt,riktgit ledsen. Så ledsen att jag inte kan förmå mej att gå in. Jag sitter i bilen och gråter en stund. Samlar krafter. Jag har lite huvudvärk och kan inte sluta gråta hur jag än försöker. Stackars, stackars mej.
 

söndag 29 november 2015

Söndag

Första riktigt mustiga grytan är kokad i helgen. Man blir extra snål på sånt då man varit utomlands. De va nog det bästa vi ätit här hemma på länge. Det blev en kort villa helg. Vattnet var jättehögt och båten låg halvt i vattnet fast den var högt uppdragen. Här hemma har vi inte alls pynta för julen ännu. Tror inte det blir så mycket i år. Pappas grejer tar ännu upp en hel del plats här och ännu har inte känslan kommit riktigt.

onsdag 25 november 2015

Låt alla blommor blomma

Så är det här på vår ö, här är det ingen skillnad på om du är kort eller lång, tjock eller smal. Gammal eller ung. Här har kärleken heller inte några gränser. All kärlek är lika sann och vacker. Med ett små leende ser jag på gubben som jumpar till musik på stranden. På tanten som verkar ha inneboenden i huvudet. Hon pratar och svarar, nickar och skakar på huvudet. Den gamla farbrorn som säkert haft en sista önskan att få besöka havet och stranden. Som ambulansen hämtar när han inte längre kommer fot om fot. 

Hemma vänta snö. Och dom älskade barnen. Stora som små. Så saknade. 

På hotellet finns katter. Tur att vi gillar dessa fyrbenta vänner. Ikväll packar vi våra marknads fynd. Glada som fått kontakt med eventuella leverantörer. Nästa gång, ja jag funderar redan på nästa gång då ska jag kolla in grejer av afrikanen vi träffade på marknade. Nu skålar vi i iskall sangria och njuter av sista solstrålarna.

söndag 22 november 2015

Gamla mercedes

Vi glider runt i taxin, vissa med 2 miljoner på mätaren. Det gör Johnny extra glad. Han betalar gärna lite dricks då. Dagarna flyter på. Vi kollar in människor och döper om vissa. Idag på stranden såg vi en som liknade Lollo Carter. Och en äldre dam, en riktigt rastlös en. Jag sa åt Johnny att hon verkar vara en som som brassat på och varit för mycket hög på 70 talet. Han fick ett gott skratt. De e bra att ha med dej som vet allt om alla. Säjer han då. Så är det med oss. 

Min rygg hölls frisk i fem dagar. Nu ikväll är den fruktansvärt sjuk. Vet inte vad jag gjort för fel idag då. Igår gjorde jag mej extra fin på kvällen. Allt för att kärleken ska blomma. Själv begär jag inget. Bäst så. 


onsdag 11 november 2015

Sevendays

Hela kvällen var vi, jag och Satu och städade och pyntade i Rummet brevid. För idag får vi fin besök. Nämligen Anna-Lena från Sevendays. Hon ska fota grejerna till sin blogg. Spännande!


Själv börjar jag bli smått sugen på att ta in små granar och ställa dem i olika glasburkar med vatten. Kottar vore också fint. Snart tar det inte länge förrän hyasinterna kommer till butiken. Men först före allt detta ska jag åka till solen. Värma min trasiga själ. Minnas med glädje och tacksamhet. Ty endast bittra, själv upptagna, söndriga människor lever i det förflutna. Men det finns ju så mycket mer. Gästade dotter i går och den lilla prinsessan börjar självmant krypa till mormor och förstå att hon nog är en bra typ dendär. Hon ser ju på hur stora syster kramar och pussar och säjer: -Mulla on ollut niin ikävä sua! Fast det bara gått några dagar sedan vi sågs. Kärlek, kärlek.

söndag 8 november 2015

Med födseln kommer släkten, med döden fienden.

Nu har jag fått nog. Riktigt jälva fucking nog. Jag har gråtit, ältat, funderat och gråtit igen. Och det som tar alldra mest sjukt är nog det att tänka på hur pappa skulle må om han vetat vilken börda hela döden var för mej. Allt jag gör blir fel. Men i mitt hjärta är allt ändå så rätt. Hela barndomen väntade jag hem pappa från sina resor. Jag räknade dagarna. Var jag ledsen cyklade jag till mormor. Mitt självförtroende var alltid på botten. Ängslig och orolig var jag. 

Idag ska jag visa framfötterna, älska mina barn och barnbarn utan gränser. Uppmuntra dem och ge dem tid. Nu när det finns tid. Tiden går så fort. Och ingen lever för evigt.

måndag 2 november 2015

Ny vecka

Det är vamt ute och ändå tänder jag ljus för att komma lite i stämning. Jag har pyntat, donat och prisatt grejer i rummet brevid med två väldigt duktiga tjejer förra veckan. Så nu ska allt gammalt bort. Tänker ta ett loppis bord småningom. 

Saknar små tjejerna som jag inte sett på några dagar nu. Men de lär vara förkylda så de hålls nog hemma men ska försöka ta lite kortare dag imorgon så jag kan hälsa på

lördag 31 oktober 2015

Litet rus

Att hålla masken är ju nått man måste allt som oftast. Jag måste jobba, jag måste sköta om allt, jag måste möta andras sorg, jag måste prata hela kvällarna i telefon och jag måste vara stark även om mitt inre brister. Ibland sitter jag i bilen ensam och stryker bort en ensam tår. Jag kanske inte visar min sorg så öppet även om hela detta år gått i gråtets tecken. Jag går på autopilot ibland. Kör pojkarna till skolan, kör till butiken köper ljus eller blommor till mormors grav, går dit och pratar med henne en stund och hon är så ledsen att jag fick det såhär.

Efter en resa nära franska gränsen har min man hittat på en tradition att dricka champange till morgonmål, han har alltid frågat om jag vill ha men mitt svar har varit nekande. Idag fick jag ett infall och sa : - Ja, va fan e he för skillnad om jag är lite lullig nu på morgonen. Ett glas blev två och en skön avslappnad känsla infann sej. Skönt att släppa lite spärrar, skratta och skoja lite. Vi har alltid kul vi två, jag och min kära. Tryggt och avslappnat.

Igår fixade vi till massa med inredning på rummet brevid. Det ska bli både öppet hus och massa event framöver. Välkommen in och titta!

söndag 25 oktober 2015

Kampen är över, cancer- livet 1-0


Det gör så jävla ont, så ont så ont. Pappa klarade inte sin kamp mot cancern och han somnade in på onsdagen 21.10-2015 klockan 21,40. Vi fick ett samtal på natten till onsdag att han andning nu blivit ansträngd och någon bör komma dit. Caj min bror var ju i Tammerfors men de hade inte hans nummer. Själv fick jag en total chock och måste be Johnny om numret. Vi hoppade i bilen på morgonen och körde dit. Vi satt med honom hela tiden. Och det är nog det värsta jag varit med om. Men ändå känns det så bra att vi var där. Världen har igen en gång förlorat en fin människa. Och det kommer att ta länge att vänja sej vid att han inte ringer eller kommer på besök mera. Men vi har lovat att alltid göra vårt bästa. Och han finns ju där som en skyddsängel för oss alla, hans familj och hans älskade vänner. 
Vila i frid, kära pappa❤️

tisdag 20 oktober 2015

Ensam,ensam sitter jag här i natten.

De som man hatar mest av allt är då telefonen ringer mitt i natten. Och i den situationen vi befinner oss i nu, hatar man det ännu mer. Mer än mest. Pappas andning har blivit sämre och min älskade lillebror håller hans hand. Är så tacksam att han är där. Även om döden står på lut viskar jag i pappas öra:
- Kämpa, kämpa du klara dehär! Ett smått illamående kommer över mej. Jag frysen men svettas. Minuter blir till timmar. Och vi kan inget göra.....❤️

lördag 17 oktober 2015

Crazy

Denna oändliga väntan gör mej smått crazy. Jag, som är van att alltid ha bråttom. Jag som ibland, eller rätt så ofta vill stanna tiden, hatar att vänta,vänta...och då man inte ens vet på vad man väntar på. Bara att nått ska hända.

Genom morgon dimman med packad väska lämnar jag hotellet. Idag bär det hemåt. Vänta bara på lillebror som kommer ner körande med min bil. Jag valde den vägen. Gillar detta kuperade landskap. Är rädd för att åka tåg. Konstig rädsla. Men gillar faktiskt inte nått som känns så främmande för mej. Jag vill flyga jag. De är det ända som jag gjort sedan liten. Pappa hade till och med eget plan.

De finns människor som kan tänka själv. Och så finns de de som inte kan det. Irriterar mej på städerskan som måste städa pappas rum just nu då han äntligen fallit in i en djup sömn. Och kan glömma allt vad sjukdom och smärta är. Jag skulle ha hoppat över det rummet var någon sover fridfullt och tagit det sist. Ibland är jag så irriterad på mej själv då jag alltid funderar ut hur saker kunde göras bättre. 

fredag 16 oktober 2015

Tankar

Tid att tänka.

Dagar som denna, då vi inte har bråttom någonstans kommer en hel del tankar. Jag tittar på pappa som sover, och precis som med mormor för ett halvt år sedan tycker jag att han ser så vacker ut. Precis som ens egna nyfödda barn är de så mycket vackrare än alla andras. För att han e min.

Jag tänker på framtiden. På hur det skulle vara om barnbarnet fick barn i samma ålder som jag var då jag fick mitt första. Då skulle jag bli gammel mormor vid 59. Jag undrar vilken lott i livets lotteri skall man själv dra. Blir det alzheimer,cancer eller får jag också en propp. 

För att skingra alla tankar vandrar jag på stan under operationen. Kollar upp på takkonstruktioner. Ser vackra byggnader. En byggnad som är byggd 1901 har fina plåtblommor som håller fast rännorna och jag funderar, märker någon annan sådant. 

Doften i luften fylls av kaffe och kanelbullar. När jag paserar dessa otroligt mysiga cafe'erna. 

lördag 10 oktober 2015

Vissa dagar tyngre än andra

Ibland faller allt över en som gråa stora tunga stenar. Och livet känns så hopplöst, otroligt uttömmande på den lilla,lilla kraft man har kvar. Ändå fick jag skratta så att nästan tårarna rann på kinderna. Barnbarnet är i en sådann ålder att bajs och pruttar är kul. Nått som mormor i sitt svaga tillstånd hackade på genast. Och ibland funderar jg om tårarna är av glädje eller dold sorg. 

Inhandlade idag iallafall en heldel fina grejer av en kompis som flyttar till mindre boende och behövde få bort en hel massa. Vissa saker ska jag själv sälja och andra får nog lämna hos mej en stund. Nu ska jag lägga mej en stund för tidig väckning är inte min grej ändå har jag haft många sådanna denna vecka. Så även idag.  

lördag 3 oktober 2015

Ladda batterierna

Veckan som ligger bakom har varit ganska tuff. Pappa har flyttats mellan olika sjukhus och till sist tillbaka till onkologen då han igen drabbats av lunginflamation. Stackarn! Nu är hn fem veckor försenad till sin sista cellgiftsbehandling. Och själv misstänker han att tumören börjar växa igen då han inte får åka iväg till Tammerfors. 

Själv hade jag besök av en från sevendays på salongen. Verkligen en positiv och charmerande dam. Vi snackade allt mellan himmel och jord men främst om framtids drömmar. Ser fram emot ett roligt sammarbete. 

Sov länge på morgonen. Ladda liksom upp batterien på helgen. Äter gott och bara latar mej. Idag var vi uppe på taket och installerade en antenn. Så vi ska få snabbare nät. Nu blir det bastu och så får vi hoppas tt det kommer nått bra på tv.

tisdag 29 september 2015

Kära lilla pappa

Ikväll satt jag vid hans sjuksäng en timme. Han sov så tungt och jag ville inte väcka honom. Han behöver samla alla krafter han har kvar för att orka kämpa emot denna dumma cancer. Då jag reste mej upp och skulle gå ville jag ändå att han skulle veta att jag varit där så jag skrev ett brev. Ett med stora bokstäver, ungefär som man skriver till barn. Så att han skulle kunna läsa utan glasögon. 

Han ringde mej sedan. Och jag frågade om han vaknat. Jo, klockan sju, men vet du, det måste ha hänt mej något för jag är på sjukhus. Har jag backa på någon? Ja va svarar man... Nä, du har någon infektion i kroppen...
Så lever vi nu.

söndag 27 september 2015

Äkta kärlek

Igår tog jag hand om två av mej älskade personer. Pappa fick permision från sjukhuset och tillbringade lite kvalitets tid hemma hos oss. Man märkte på honom att han trivdes. Vi åt kyckling och ris. Sedan kom dottern med barnen och hälsade på. Eminella ville lämna kvar hos oss så vi bäddade ner morfar i sängen. Satt ett tjockt duntäcke på honom för att han frös så. Med Nellla gick jag sedan till kodials grönsaker.hon fick rida på ponny och mata får. Där pratade jag med en kvinna som misst sin pappa i cancer för bara ett år sedan.

Då vi sedan traskade hemmåt i sakta mak hand i hand jag och denna underbara unge märkte jag att en tår rullade på kinden utan att jag egentiligen grät. Var bara så sorgsen av disskusionen med kvinnan. Då böjde jag mej ner och pussade henne på handen och sa: -Jag älskar dej. Hon såg upp då mej. Log ett så vackert leende. Pussade min hand och såg så glad ut. Hjärtat bara svämmade över av äkta kärlek!

söndag 20 september 2015

Ny vecka och nya tag

Hoppas pappa blir så stark och frisk att han klarar av sin sista cellgiftsbehandlig. Infektionsvärdet går stadigt neråt efter en operation i lördags då det märkte att hans kanyl i venen var det som orsakat infektionen. Så den blev flyttad till vänster sida. 

Idag börjar yrkes skolan med en ny period och vi får en praktikant med oss i några veckor. Sonen inleder en period med bara läs ämnen och det tyckte han ju var tungt så han helst bara vill skruva. 

Eftersom det nu är lite lugnare på frissa fronten ska jag ta och bonga in lite inrednings annonser. Man märker själv av att man vill pyssla och göra det mysigt runt sej då det börjar bli mörkt och kallt ute.

lördag 19 september 2015

Marknad

Som vanligt på helgen så är vi på villan. Jag hade huvudvärk i går och fast jag har tagit medicin vaknar jag upp med några skruvar lös...

Idag åkte vi på marknad i närmaste by. Vi köpte lite jordgubbar, träffade en gammal bekant som jag stod länge och pratade med. Vi åkye på marknaden för att kolla om de skulle ha haft fårskinn till salu. Helst vill jag ha långhåriga skinn. I grått. Jag har ett men söker flera då jag tycker det är så fint att kasta över stolarna. Men tyvärr fanns det inga. 

Vi har en gryta i ugnen och ska snart skala lite potatis till. Jätte härligt att slippa grill köttet efter att nästan hela sommaren har ätit grillat.

tisdag 15 september 2015

Styr färden norrut

Idag igen ska vi åka norrut. Kolla in olika märken och kolla in nått loppis. Pappa har blivit förd till sjukhus och det var riktigt emot hans vilja. Det känns hårt på något sätt att gå emot en människas egen vilja men ibland är det nog bäst så. Han har fallit omkull hemma många gånger och slagit sej och inte sluppit upp. Dessutom visade infektions värdet att det var nått på gång i kroppen igen. 

Det är en lugnare period på jobbet just nu och då kan jag lyxa till det och ibland ta ut två ledig dar i veckan. Igår var vi och jobbade med trädnerfällning vid bostadsbolagen där vi har en lägenhet. Barnbarnet fick var med oss ut och hjälpa till. Som gräddet på mosen hade dottern koka mat åt oss. Senare besökte vi pappa.




söndag 13 september 2015

Barnbarnets födelsedag

På torsdag hade älsklingen Eminella födelsedag. Dagen till ära hade vi köpt en tre hjuling och gräddtårta. Vi besökte dottern och hennes familj på kvällen och det var riktigt kvalitets tid som vi fick med den unga familjen och tjejerna. De var så underbara. Eminella var fast i Johnny hela tiden och de lekte i hennes rum. Medan jag höll i Emily och gullades med henne. Vi var jätte nöjda efteråt. 

På lördag firades hennes kalas, där brukar alltid vara mycket folk, kompisar med familj och släkt från båda hållen. Skratt och stoj och ett högt tempo på ljudnivån. Därför valde vi att fira henne på rätta dagen. Så vi fick se henne glädjas åt vår present. Lite egoistiskt kan väl vissa tycka och att vi föredrar villa livet men så fick de bli denna gång.

Eftersom mina dagar har blivit fyllda av hemvårds uppgifter hos pappa så behöver jag det lugn och ro detta ställe ger mej. Jag besöker honom två gånger dagligen och handlar, diskar, bäddar, tvättar, skurar golv, fyller i papper, går igenom räkningar, ringer massor med samtal till olika ställen. Ordnar och beställer taxi, studerar medicin på nätet.m.m.

måndag 7 september 2015

Läget är katastrofalt

Kan du tänka dej den värsta baksmällan i ditt liv? Då du är så dålig att du inte kan ställa dej rakt upp utan att tro att du ska dö? 

Jo säkert kan många känna igen den känslan och de som inte kan det kan ju tänka på vinter kräksjukan. Och att detta dessutom varar, kanske för resten av ditt liv. 

Då vi fick ordet cancer bekräftat så har man ingen aning om vad det innebär. Eller, jo visst detta är något fruktansvärt som drabbar andra. Ingen i vår familj. Men nu är det så att pappa är drabbad. En ensamstående gullig liten farbror på 78 år. Jag vill bara berätta denna historia för att andra också ska veta vad som döljer sej bakom ytan. 

För två månader sedan fick pappa beskedet han kanske nog anat en tid. Eftrsom han hostat och hostat. Och spottat slem. Han hade då besökt både hälso centralen och akut polikliniken i vår stad. De kom alla framtill att han har astma. Han själv begärde slemprov på saliven men de tyckte det var onödigt. Då han magrade 6 kilo och jämt måste vila tog de honom på allvar och många undersökningar gjordes. Då konstateredes B cellslymfom. I matsrupen och på båda luftrören in till lungorna. Läkaren lovade honom tre månader.....

Han har påbörjat cellgift i Tammerfors, och har åkt in och ut på sjukhuset de sista veckorna.bland annat för att han ej mera kan äta. Det årgärdades av operation i Tammerfors. Min halvsyster från Thailand flög hit för att hjälpa till me allt hem arbete. Vi ansökte om bidrag för vård av anhörig. Vilket vi fick avlag på.  Nu har pappa en 24 åring boende hos sej. Ekonomin kraschar. Byråkratin kräver en hel del ifyllande av papper men en del ligger utspridda i lägenheten som ser ut som ett krigsfällt utan dess like.

Pappa sover mest och det gör att natt och dag liksom suddas ut för honom och han ringer vänner mitt i natten. Kokar mat 4 på morgonen. Glömmer på lamporna och i värstfall tar sej ut mitt i natten för att vänta på taksi som ska komma på morgonen och ta honom till Tammerfors. Medicinlistan jag hittade igår motsvarade inte alls det som fanns i lägenheten. Där fanns massor med triangelmedicin men ej det nödvändiga som ska tas två gånger dagligen. Men han är för frisk för att få att vi ska få stödet som motiverar den enda anhöriga som kan ta hand om honom 24/7. Tack Finland!

fredag 4 september 2015

Roligt på jobbet

Vissa dagar är bara så bra. Idag hade vi jättemycke jobb och samtidigt jättekul. Jag hade int alls ont i ryggen och desutom kom det varaor från Sverige som vi packade upp på inrednings avdelningen.

Nu är vi ute på villan och första helgen på länge får vi bara vara och vila upp oss. Välbehövligt och skönt. 

onsdag 2 september 2015

Förbenade ryggont

Snart vet jag nog inte va jag skall ta mej till med denna ständigt onda rygg. Nu har jag varit ute och gått och försökt stretcha men de blir inte bättre. Ibland kan det vara bättre någon dag men sedan igen värre en annan dag. Nu har två dagar passerat och jag har ätit burana. 

Inför kommande helg ska jag inte göra annat än vila. Pappa har sluppit hem från sjukhuset men han fryser hela tiden och är så trött så han bara sover. Jag måste nog åka dit idag efter jobbet och kolla hur allt står till.  

Tokgillar mina torsdags mornar då jag har några timmar egen tid. Då brukar jag fixa håret lite extra. Och mej själv. Men idag ska jag kasta ihop en köttfärs limpa och potatismos. Gubben har ju efter 25 år regelbunden tid börjat skiftes arbeta. Så nu börjar han tidigare och slutar tidigt på dagen. Nästa vecka ska han jobba sena turen. 

måndag 31 augusti 2015

Villa avslutning

Vi hade med min lilla syster till villa i helgen. Vi gick runt i skogen och kollade in olika grejer som jag tar förgivet. Men hon är från Thailand och allt var så nytt för henne. Runda stenar, det klara vattnet, myrstacken och vitlava. Vi sköt raketer sent på kvällen och sov skönt och länge till nästa dag. 

På kvällen då vi skulle till sjukhuset och hälsa på pappa hamnade vi i en jättelång bilkö. Det hade skett en trafik olycka och de tog närmare två timmar innan vi kom förbi. På jobbet var det jättemycket idag och verkar att bli så hela veckan eftersom de flesta tider är upptagna. 

tisdag 25 augusti 2015

Kvinnlig tillfredsställelse

Det har länge kliat mej i fingrarna och ikväll fick jag fynda en hel massa fina saker till helt överkomligt pris. Jag har köpt lite kaktusar. Jag brukar ju inte ha gröna fingrar så dessa rackare borde nog bli mina nya vänner. Sedan köpte jag några träfärgade korgar, bambu tabletter och en rotborste, vattenflaska, klänypor och kastrull underlägg. Det var så roligt att komma hem och öppna alla dessa påsar. 

Nu blir det ännu roligare imorgon att städa. Sedan ska jag prisätta allt som lämnade från Juthbacka och föra till loppis. Adam och Eva. Tänkte på combo men mamma som oftast städar och fyller på gillade inte att köra så långt. Idag fick jag dessutom påfyllning till min egen lilla butik. Lite ullfiltar i grått, apoteksflaskor, små speglar, svarta ljustakar i två storlekar. Mässngs lyktor. M.m.

söndag 23 augusti 2015

Tacksam

Helgen har varit helt underbar! Och den kändes lååång. Vi började vår färd mot Juthbacka klockan 8 på söndags morgon. Platserna hade krympt igen. Men vi fick ändå massor sålt även om inga möbler gick åt. Bilen är inte ännu uppackad. Men det tar jag itu med en annan dag. Tror jag för resten till combo loppis.

Då vi kom hem bytte vi bara bil och for direkt ut till villan. De har varit så skönt och vi har verkligen njutit idag. Ätit gott, simmat, solat och slumrat in en stund. Dagar som denna är sköna att minnas i vinter mörkret.

måndag 17 augusti 2015

Tömmning

Vi håller på och tömma hos mormor. Det går nog minsann åt en hel del tid och krafter även till det. Jag tog hem en utedräkt som jag glatt satt i maskinen och skulle tvätta. Den och lite annat stuff. Då maskinen tvättat färdigt var allting täckt av vita flagor. Jag kunde inte i hela världen förstå vad det var. Eftersom alla fickor och allt var kollat innan. Men sedan såg jag att fodret helt enkelt gått sönder. Så det var bara att slänga den fina röda dräkten. 

Idag fick jag sålt den fina antika ryska hästen som jag hade på rummet brevid. Jag tror den fick ett bra hem. På fredag åker vi till Juthbacka marknaden och de har lovat att väder gudarna ska vara med oss i helgen. Vi hoppas på en lyckad tripp och många pengar i pungen....

fredag 14 augusti 2015

För lite bloggande

Märker att jag helt glömmer att blogga. Det beror nog på att jag försöker så gott det går att hålla en fasad utåt så att inte hela världen ska rasa. Om jag släpper greppet om väggarna bara en liten stund så rulla tårår som inte kan sluta rulla. När någon nära är döds sjuk och man vet att det inte finns någon återvändo till det glada livet så blir man ju så fruktansvärt ledsen. Då bas rättigtheter som att äta och sova inte fungerar utan dropp och morfin. Men vi skall alla en dag vandra mot pärleporten och fantastiska drömmar om att träffa dom som vandrat den vägen långt före oss. 

Därför, försöker jag nu bara fundera på det jag gillar mest av allt förutom familjen då. Inredning. Även om jag i dessa tider känner mej väldigt osäker så ska jag beställa in lite mera grejer till rummet brevid. Fixa en gilla sida och en hemsida. Jag kan ju också berätta att ryggont som jag haft i snart 10 månade har släppt och det på grund av strechning och motsatta rörelser. Hoppas bara det håller.

tisdag 4 augusti 2015

Äntligen målat

Igår klädde vi sommar huset i dess vackra skrud. Idag ska alla vita detaljer kläs på och vips har vi ett färdig målat fint hus. Lite detaljer fattas ännu. Men vilken skillnad. Jag började min jobb vecka nu efter semestern men är ledig idag. Några vänner skall komma med båt hit idag så jag kan tänka mej att vi inte får så mycket mera gjort. För två år sedan började vi detta projekt och jag tycker faktiskt att det framskridit i högt tempo. Nu är det bara staketet kvar så borde allt vara färdigt. 

Jag håller på att packa lite inför årets Juthbacka och hoppas verkligen på en fin och varm helg. Det kan behövas då sommaren inte varit så bra. 

På kvällen ängnar all min fritid åt att kolla runt på olika inrednings grosister och antik sidor. Jag hoppas hitta sidor andra inte har hittat men alla tycks nog sälja från de mest kända märken. 

lördag 1 augusti 2015

Framtids drömmar

En av mina framtids drömmar som bara blir starkare och starkare och mognar sakta är att köpa in unika grejer och inredning, i större utsträckning än tidigare, sedan någongång hitta en lokal och hoppas att jag får med mej en kompis som delar samma intresse.

Jag kan inte fatta hur jag kan ha så sjuk rygg som jag har. Nu har jag ju vilat men det blir inte bättre. Ska prova jobba 4 dagar i veckan nu så får vi se. Lite rädd är jag allt.


fredag 31 juli 2015

Särboende ibland, me like

Ibland när våra arbetsturer skiljer sej åt så blir vi ju särboende då vi har två bostäder. Det passar mej utmärkt. Tidigare före jag träffade min man bodde jag ensam med mina barn och de var ju hos sin pappa ibland och då blev jag liksom van med att vara ensam. Igår var jag på jobbet till 21,50 och städade och fixade. Sedan kom jag hem och duschade och kröp ner i sängen och läste ut en bok. Klockan 02,38 var den utläst och jag släckte lampan. 

På morgon vaknade jag och meningen var att jag och min lillasyster skulle ordna med några papper och annat men mamma hade redan fixat det så det blev en dag på stan istället med kära mor. Jag var rikrigt nere idag och fick en fin rosbukett av mamma idag. Vi köpte lite sommar kläder på rea och funderade på att fast det inte är sommar här kan vi ju använda dem i södern om vi far i vinter vilket jag sedan sa till min man men han tyckte ju inte att det var någon bra ide. 

Min pappa är sjuk, och det är inte länge sedan vi begravt mormor. De två människorna var de som stod mej närmast när jag var liten. Gud så jag älskade dessa två. Jag var ängslig, och saknade pappa nå så otroligt då han var affärs resande. Jag cyklade till mormor ofta och sov över där ibland. Vi brukade tala om nästan allt. Politik, livet, då och nu. Hon sa att hon nog skulle göra mycketannorlunda om hon fick leva sitt liv pånytt. Och jag undrar ofta vad hon då syftade på?

tisdag 28 juli 2015

Systrar

Ja nu har båda systrarna kommit till Finland. Det är 8-9 år sedan vi sist sågs. Båda kom olika tider hit och båda hade med sej örhängen och ringar åt mej som jag får sälja på salongen. Vi, den yngre och jag har planer på att köpa in grejer från deras hemland Thailand. Och sälja grejer på min salong. 

Vi kom just ut till villan och ett rådjur hoppade fram framför bilen här på vår egen tomt, helt otroligt då vi inte sett dem här tidigare. 

torsdag 23 juli 2015

Att fylla år

Minns förr hur mycket man kunde önska sej något på ain födelsedag. Nuförtiden önskar jag inget.blir nästa lite ledsen om någon hämtar något. Jag kan köpa allt jag önskar mej och vill inte ha andra skaer än dem jag själv köper. Och allra lyckligast blir jag av speciella fynd på olika marknader och loppisar.

Olika inrednings firmor har skickat sina kataloger till mej och lite har jag också beställt. Mera ska beställas. Ikväll är jag hos dottern och sköter barnbarnen. På lördag var de närmaste ut till villan och vi åt gott och försökte njuta mellan varven. På söndag åkte vi hem och for ut och äta med yngsta sonen. 

Idag fick han köra traktorn. Han har ju kortet nu men har aldrig suttit bakom ratten. Lite svårt att styra och styv tycke han att ratten verkade så det blir nog ingen skol skjuts med den inte.

fredag 17 juli 2015

Jag har tillbringar två dagar hemma med sonen. Och kom att tänka på våra underbara morgon samtal som vi brukar ha vintertid. Före vi ska till skola respektive jobb. Han är så kluftig den ungen. Vi kan prata drömmar och allvarligare saker. Om livet och döden. 

Sedan åkte vi till stan för att inhandla jeans och skor till honom. Själv har jag skaffat mej en hatt och ett armband med döskallar. Vi besökte mormors grav. Planterade en blomma dit och satte dit en liten ängel. Puss mormor!

Och då man går på stan blir man ju kaffesugen. Och så tyckte lillkillen att man inte blev riktigt mätt så då besökte vi subway. 

Solen på terassen på villan värmde skönt min slöa kropp när jag väl kom mej ut dit. Vattnet glittrar som en spegel med ett täcke av diamanter. Imorgon kommer goa släkten hit på kalas då Mua fyller. 

lördag 11 juli 2015

Förtrollad på blå gula varuhuset

Idag besökte vi Ikea. Då vi gick in dit frågade johnny om jag ska ha nått mera än sängen vi kom för att hämta. Nej svarade jag helt ärligt för jag hade inte en tanke på att köpa något. Men som alltid blir man lika trollbunden av allt fint oh en otroligt lusta att byta ut allt man har. Ändå har jag så mycket fina grejer och dessutom väldigt svårt att göra mej av med det som jag har hemma. Även fast jag köper och säljer grejer så är det nog så att vissa saker bara älskar man. 

Nå tilll saken.... Fick ett infall som legat latent och bubblat i mej att jag borde modernisera mej lite. Och tänka sej vilken tur vi hade. Vi stod länge och funderade på två svarta rotting stolar och två vita kuddar. Men sedan sa jag att det nog blir alldeles för dyrt och vi lämnade dem där. Så kommer vi till outlet av delningen som vi besökt en timme tidigar för att kolla om där skulle ha funnits någon säng. Och nu står två stolar med vita kuddar där till rabatterat pris. Vilken lycka! Klart vi tog dem. 

fredag 10 juli 2015

Skrot prinsessa

Förra året hoppade vi helt över en stor marknad som vi brukar åka till. Och det för att vi just hade fått villan färdig. I år ville jag åka. Och oj så mycket annorlunda man hittar på dessa marknader. Jag köpte en gammal plåt häst med kärra. Den var ganska skadad men Johnny lovade att fixa den. En gammal bricka, två koppar lampor som är helt gröna, och sköna. Två ljustakar och en konstig piska.


Imorgon ska jag i all hast kolla in mina favorit affärer och sedan bär det av hemåt. I veckan hittade Johnny två statyer som han utan att blinka la ett bud på som vi inte trodde vi skulle vinna. Men vips hade vi budat hem dem. De står nu på villan på terassen. Han tänkte att vi skulle ha sält dem vidare men där sa jag stop!

lördag 4 juli 2015

Losing my religion

Det är tur att då man skålar in det nya året och önskar alla ett gott nytt år, inte vet vad året för med sej. Jag är ett vrak av mej själv idag. Mer än någonsin. Gud har sina prövningar. Och ibland, men som tur är, bara ibland får man mer än man tål. 

Nåja nu får vi semester men jag ska ju ändå åka in och jobba torsdagar. På fredag nästa vecka hade jag tänkt att vi ska åka till Tammerfors. Idag har jag planterat lite mera blommor här ute på holmen ett parti till -75%. Då jag är som mest ledsen och tårarna rullar ner för mina kinder simmar svanmamman med sina ungar förbi och påminner mej om att livet går vidare. Ett konstigt fenomen som jag märkt av i all min sorg är att tårarna kan rulla utan att jag gråter.

 I mitten av Juli kommer ena systern från Thailand hit. Hon kommer att stanna en tid och vi kommer att på ett nytt sett lära känna varandra.

torsdag 2 juli 2015

IBS

Jag har ju haft jätteproblem med magen i många,många år. Då jag för ett tag sedan fick nog och ringde till hälsocentralen. Så sa läkaren bara åt mej att jag måste själv testa vad jag kan äta. Det har ju inte varit så lätt. Många saker som jag trott att jag kan äta så har visat sej vara helt fel. En maträtt kan ju innehålla hur många saker som helst. Visst har jag ju kunnat ana vad som är rätt och fel. Men inte alla saker. Jag tog till och med ett gluten test som jag köpte på apoteket och det visade inget.

Men för ett tag sedan snackade jag med en kompis som sa att jag ska googla på fodmap. Det visade sej vara en lyckoträff. För nu har magen funkat som den ska i snart två veckor. IBS är egentligen värre en gluten allergi. För du kan inte äta laktos produkter allt måste vara laktosfritt. Och glutenfritt. Och en hel andra livsmedel som du också måste lämna bort. 

Besväret har varit att det samlats för mycket vätska i tarmen. Och en akut diarre uppstår en liten stund efter inta av föra. Idag åt jag asiatiska som jag älskar. Vår rullar och friterat kött. Visst blev jag nödig genast efter att jag ätit men det var inte samma känsla av panik som jag förr känt så nu vet jag att jag kan fuska lite. Någon gång. 

måndag 29 juni 2015

Snart semester

Jobbar bara imorgon till så börjar jag med semester. Ändå kommer jag att åka in och jobba på torsdagar. Förra sommaren var vi bara på villan och for ingenstans. Men i år ska vi fara till Tammerfors och det väntar jag så på. En sorters mini semester.

Blev så lycklig då jag fick lite möbler sålda så jag får lite res kassa. För som företagare så betalar ju ingen min semester premie. Hoppas jag hittar mycket fin på marknaden som vi ska på.

måndag 22 juni 2015

Som ett brev på posten

Kom igen tröttheten över mej. Det har varit mycket nu. Föröker fokusera på det man måste. Medan ensamma stunder och tankar tar över livet på ett ledsamt sätt. Tårar rulla ner för kinderna som blir strama och randiga. Som att spela teater och sedan släppa hela rullen då man kommer hem. Hem till fluffiga lakan och mitt dun täcke. Vet inte hur många gånger sedan mormor dog som jag krypit ner till tryggheten fullt påklädd och ändå frusit. 

Tung vecka. Begravning. Jobb. Snart semester med en Tammerfors resa inplanerad som ingen får ta ifrån mej. Man måst drömma framåt, planera milstolparna. 

Vissa kommer nära en och berör och sedan försvinner. Andra kommer berör och stannar. 


fredag 12 juni 2015

Sorg hos oss

Mest hos mej och mamma då förståss, vi som stått mormor närmast. Igår flyttade hon vidare från jordelivet. Det var hennes tur nu. På nått konstigt sätt har vi känt på oss det de senaste dagarna men ändå då samtalet kom blev man överraskad. Så nu ska jag försöka minnas alla fina stunder och gå vidare. 

Vi åkte genast ut till villan jag och mamma. Vi åt, pratade, grät, sov, vakade och grät igen. På morgonen gick vi ut på länkki och solen värmde så skönt. 

Vi fick huset målat förra helgen då älsta sonen som är målare var hos oss hela helgen. Än är inte sjösidan målad men det ska vi ta itu med imorgon. Och idag så jag årets första orm. Riktigt skit var det då den var i min stenparti kulle. Där jag ofta botaniserar utan hanskar.

onsdag 3 juni 2015

Onsdag

Det behövs så lite nu för tiden för att jag ska få något städ fnatt. Och då menar jag inte att vi har så väldigt städat för jämman. Igår gick jag ut på gården och i garaget. Där får jag riktigt ångest. Fullt med skit allstanns. Vi brukar rensa grejer här varje höst före vi ska ha bilarna i garaget men eftersom vi är lite av skrot nissar båda två och också släkten tycker vi har en enorm gård var man kan förvara bildäck, avskrivna bilar, gungstolar lite bord. m.m. Så blir det fort fullt. Och min dröm som är att sälja hela patrasket och flytta till en splitterny radhuslägenhet. Med så lite grejer som möijligt.

Började gå igenom klädskåpet och konstaterar att jag har en hel del fina saker men de bekvämaste och bästa plaggen jag har är nötta och fulla av fläckar. Imorgon ska jag ta en svart säck och plocka ihop lite kläder. Idag tog jag själv ett loppis bord. Ibland brukar jag satsa på att föra fina saker och pynt som går ton i ton men nu ska jag föra bort annat så det blir billga priser och allat mellan himmel och jord. Försöker få beställt liknande horn till rummet brevid om någon är intresserad!

lördag 30 maj 2015

20 år senare

Idag gick yngsta barnet ut grundskolan. Vilken fin avslutning. Vädergudarna har varit på vår sida. Då vi kom ut till villan hade svanarna fått tillökning. Små fina gråa fåglar syntes på kanten av boet. 

Nu är det 20 år sedan jag separerde. Och nu har jag fått mycket kritik för att jag inte hunnit hjälpa vår äldsta son som köpt farfars stuga och har renoverat den. Det gjorde mej igen en gång väldigt,väldigt ledsen. Vi har nog uppfostrat och ekonomist hjälp barnen jättemycket. Bilarna får de alltid servade och fixade. 

Jag försöker så gott jag kan med allt. Att det dessutom råkade vara de två månader då vi har jättemycket på jobbet och jag jobbat över flera dagar gör inte saken bättre. Jag tycker jag försökt vara positiv, hjälpsam och en kärleksfull mamma som man inte behöver vara rädd för och kan krama och berätta allt för. Och någonstans i mitt hjärta känns det faktiskt som om jag lyckats jättebra med just kärleken till dem. 

Om jag själv inte velat hjälpa eller känt lite skuld över att vi inte varit där och renoverat skulle jag förstå kritiken men då han köpte huset trodde vi att lite i gången skulle fixas och sedan blev det mer och mer. 
Stressad visst men aldrig, aldrig att jag inte skulle hjälpa mina barn!






söndag 24 maj 2015

Långbord

Va är nå bättre än en händig karl? Eftersom utemöbler kostar så mycket och det finns många bränder som ska släckas så får man ta va man har. Eller hur? Så min händige karl fixade ett långbord till terassen i skären. Material kostnad blev ca 6 € . Jag skrapade ihop målfärg av två restburkar och vips hade vi en gå färg som matchade med stolbenen. 

Ryggen värkte något fruktansvärt på fredag. Det funkar inte att jobba 5 dagar i streck för mej mera. Iallafall inte intensiva veckor som dessa. Det blev burana för hela slanten. Tur att jag fick vila i två dagar. Ikväll blir det pizza och besök hos mormor.