lördag 31 oktober 2015

Litet rus

Att hålla masken är ju nått man måste allt som oftast. Jag måste jobba, jag måste sköta om allt, jag måste möta andras sorg, jag måste prata hela kvällarna i telefon och jag måste vara stark även om mitt inre brister. Ibland sitter jag i bilen ensam och stryker bort en ensam tår. Jag kanske inte visar min sorg så öppet även om hela detta år gått i gråtets tecken. Jag går på autopilot ibland. Kör pojkarna till skolan, kör till butiken köper ljus eller blommor till mormors grav, går dit och pratar med henne en stund och hon är så ledsen att jag fick det såhär.

Efter en resa nära franska gränsen har min man hittat på en tradition att dricka champange till morgonmål, han har alltid frågat om jag vill ha men mitt svar har varit nekande. Idag fick jag ett infall och sa : - Ja, va fan e he för skillnad om jag är lite lullig nu på morgonen. Ett glas blev två och en skön avslappnad känsla infann sej. Skönt att släppa lite spärrar, skratta och skoja lite. Vi har alltid kul vi två, jag och min kära. Tryggt och avslappnat.

Igår fixade vi till massa med inredning på rummet brevid. Det ska bli både öppet hus och massa event framöver. Välkommen in och titta!

Inga kommentarer: