torsdag 3 december 2015

Ibland döljer jag saker för min man

Som idag, jag kom hem körandes från jobbet. Kollar på gården och där står en bil. Pappas bil. En liten, liten sekund blir jag glad för att i nästa sekund då sanningen rusar upp i mitt förstånd blir riktigt,riktgit ledsen. Så ledsen att jag inte kan förmå mej att gå in. Jag sitter i bilen och gråter en stund. Samlar krafter. Jag har lite huvudvärk och kan inte sluta gråta hur jag än försöker. Stackars, stackars mej.
 

Inga kommentarer: