lördag 31 oktober 2015

Litet rus

Att hålla masken är ju nått man måste allt som oftast. Jag måste jobba, jag måste sköta om allt, jag måste möta andras sorg, jag måste prata hela kvällarna i telefon och jag måste vara stark även om mitt inre brister. Ibland sitter jag i bilen ensam och stryker bort en ensam tår. Jag kanske inte visar min sorg så öppet även om hela detta år gått i gråtets tecken. Jag går på autopilot ibland. Kör pojkarna till skolan, kör till butiken köper ljus eller blommor till mormors grav, går dit och pratar med henne en stund och hon är så ledsen att jag fick det såhär.

Efter en resa nära franska gränsen har min man hittat på en tradition att dricka champange till morgonmål, han har alltid frågat om jag vill ha men mitt svar har varit nekande. Idag fick jag ett infall och sa : - Ja, va fan e he för skillnad om jag är lite lullig nu på morgonen. Ett glas blev två och en skön avslappnad känsla infann sej. Skönt att släppa lite spärrar, skratta och skoja lite. Vi har alltid kul vi två, jag och min kära. Tryggt och avslappnat.

Igår fixade vi till massa med inredning på rummet brevid. Det ska bli både öppet hus och massa event framöver. Välkommen in och titta!

söndag 25 oktober 2015

Kampen är över, cancer- livet 1-0


Det gör så jävla ont, så ont så ont. Pappa klarade inte sin kamp mot cancern och han somnade in på onsdagen 21.10-2015 klockan 21,40. Vi fick ett samtal på natten till onsdag att han andning nu blivit ansträngd och någon bör komma dit. Caj min bror var ju i Tammerfors men de hade inte hans nummer. Själv fick jag en total chock och måste be Johnny om numret. Vi hoppade i bilen på morgonen och körde dit. Vi satt med honom hela tiden. Och det är nog det värsta jag varit med om. Men ändå känns det så bra att vi var där. Världen har igen en gång förlorat en fin människa. Och det kommer att ta länge att vänja sej vid att han inte ringer eller kommer på besök mera. Men vi har lovat att alltid göra vårt bästa. Och han finns ju där som en skyddsängel för oss alla, hans familj och hans älskade vänner. 
Vila i frid, kära pappa❤️

tisdag 20 oktober 2015

Ensam,ensam sitter jag här i natten.

De som man hatar mest av allt är då telefonen ringer mitt i natten. Och i den situationen vi befinner oss i nu, hatar man det ännu mer. Mer än mest. Pappas andning har blivit sämre och min älskade lillebror håller hans hand. Är så tacksam att han är där. Även om döden står på lut viskar jag i pappas öra:
- Kämpa, kämpa du klara dehär! Ett smått illamående kommer över mej. Jag frysen men svettas. Minuter blir till timmar. Och vi kan inget göra.....❤️

lördag 17 oktober 2015

Crazy

Denna oändliga väntan gör mej smått crazy. Jag, som är van att alltid ha bråttom. Jag som ibland, eller rätt så ofta vill stanna tiden, hatar att vänta,vänta...och då man inte ens vet på vad man väntar på. Bara att nått ska hända.

Genom morgon dimman med packad väska lämnar jag hotellet. Idag bär det hemåt. Vänta bara på lillebror som kommer ner körande med min bil. Jag valde den vägen. Gillar detta kuperade landskap. Är rädd för att åka tåg. Konstig rädsla. Men gillar faktiskt inte nått som känns så främmande för mej. Jag vill flyga jag. De är det ända som jag gjort sedan liten. Pappa hade till och med eget plan.

De finns människor som kan tänka själv. Och så finns de de som inte kan det. Irriterar mej på städerskan som måste städa pappas rum just nu då han äntligen fallit in i en djup sömn. Och kan glömma allt vad sjukdom och smärta är. Jag skulle ha hoppat över det rummet var någon sover fridfullt och tagit det sist. Ibland är jag så irriterad på mej själv då jag alltid funderar ut hur saker kunde göras bättre. 

fredag 16 oktober 2015

Tankar

Tid att tänka.

Dagar som denna, då vi inte har bråttom någonstans kommer en hel del tankar. Jag tittar på pappa som sover, och precis som med mormor för ett halvt år sedan tycker jag att han ser så vacker ut. Precis som ens egna nyfödda barn är de så mycket vackrare än alla andras. För att han e min.

Jag tänker på framtiden. På hur det skulle vara om barnbarnet fick barn i samma ålder som jag var då jag fick mitt första. Då skulle jag bli gammel mormor vid 59. Jag undrar vilken lott i livets lotteri skall man själv dra. Blir det alzheimer,cancer eller får jag också en propp. 

För att skingra alla tankar vandrar jag på stan under operationen. Kollar upp på takkonstruktioner. Ser vackra byggnader. En byggnad som är byggd 1901 har fina plåtblommor som håller fast rännorna och jag funderar, märker någon annan sådant. 

Doften i luften fylls av kaffe och kanelbullar. När jag paserar dessa otroligt mysiga cafe'erna. 

lördag 10 oktober 2015

Vissa dagar tyngre än andra

Ibland faller allt över en som gråa stora tunga stenar. Och livet känns så hopplöst, otroligt uttömmande på den lilla,lilla kraft man har kvar. Ändå fick jag skratta så att nästan tårarna rann på kinderna. Barnbarnet är i en sådann ålder att bajs och pruttar är kul. Nått som mormor i sitt svaga tillstånd hackade på genast. Och ibland funderar jg om tårarna är av glädje eller dold sorg. 

Inhandlade idag iallafall en heldel fina grejer av en kompis som flyttar till mindre boende och behövde få bort en hel massa. Vissa saker ska jag själv sälja och andra får nog lämna hos mej en stund. Nu ska jag lägga mej en stund för tidig väckning är inte min grej ändå har jag haft många sådanna denna vecka. Så även idag.  

lördag 3 oktober 2015

Ladda batterierna

Veckan som ligger bakom har varit ganska tuff. Pappa har flyttats mellan olika sjukhus och till sist tillbaka till onkologen då han igen drabbats av lunginflamation. Stackarn! Nu är hn fem veckor försenad till sin sista cellgiftsbehandling. Och själv misstänker han att tumören börjar växa igen då han inte får åka iväg till Tammerfors. 

Själv hade jag besök av en från sevendays på salongen. Verkligen en positiv och charmerande dam. Vi snackade allt mellan himmel och jord men främst om framtids drömmar. Ser fram emot ett roligt sammarbete. 

Sov länge på morgonen. Ladda liksom upp batterien på helgen. Äter gott och bara latar mej. Idag var vi uppe på taket och installerade en antenn. Så vi ska få snabbare nät. Nu blir det bastu och så får vi hoppas tt det kommer nått bra på tv.